Att jobba på spa!

:Kontextbyrån valde Kurorten Varberg som plats för årets kick off och det var ett val som verkligen föll mig i smaken!

Vi kom lagom till lunch, den var helt underbar: stor salladsbuffé och två olika varmrätter, en vegetarisk och en sån där med döda djur i. Jag har ju lite svårt för det, av förklarliga skäl. Snacka om: ”det kunde lika gärna varit jag”.

Sedan gav vi oss ut på klipporna för att härarbeta. Om jag förstått det rätt så är det ett begrepp som Teo Härén skapat för att beskriva att man ska arbeta här,  man arbetar bäst. Lite team building på vägen, med att lita på varandra och så. Inte lätt för en zebra på klippor alla gånger…

Väl på plats så var det bara att börja jobba!

Kick offens tema var Analog. Därför hade vi inga laptops och  inga mobiler med internetuppkoppling med oss ut på klipporna. Faktiskt inte ens penna och papper. Bara oss själva. Först tyckte jag det var jobbigt, vill ju skriva ner allt, kolla upp saker och ting genast men efter ett tag infann sig ett lugn, en tillit och en känsla av att nå djupare. Vi pratade om vår egen framtid i företaget, om företagets framtid, vart vi vill nå och hur vi ska nå dit innan det är dags för nästa resa. Det som ligger närmast framför oss är en ny hemsida med nya bilder och texter och att få ihop en Pecha Kucha för :Kontextbyrån. Helena, chefen, gjorde ju en bejublad variant i våras, en Dala Kucha och har ända sedan dess pratat om att göra en ”riktig” och kanske på andra ställen än på hemmaplan. Så det började vi spåna på och fick ihop en bra grundstory att jobba vidare på.

Det var ju inte bara jobb, vi hade ju tagit in på ett spa av en anledning – kroppen och själen ska ju också få sitt. Så jag tog en tånginpackning:

Underbart härlig, jag var helt mör efteråt. Jag fick ligga på en uppvärmd handduk, sedan la de uppvärmd tång runt hela kroppen, så fick jag ligga en halvtimme, men både tid och rum försvann. Efteråt satt jag i andaktsrummet med en god kopp te:

Där hade jag nog kunnat sitta i evighet och se hur ljuset spelade i persiennerna. Men efter ett tag gjorde sig hungern påmind och det var dags att äta middag. Gott igen och så fräsch efterrätt: färsk frukt och rostade nötter.

Vi tog en kvällspromenad på klipporna och såg solen gå ner innan det var dags för sängen.Nästa dag bjöd på morgon dopp! Brrr, vad kallt, men jag doppade mig!

Tittar man noga så kan man nog se mig där i skummet. Sen det bästa av allt: hotellfrukostar är bättre än alla andra frukostar! Den här var superb. Spirulinayoghurt, spirulinajuice, tre sorters till juicer och yoghurtar, gröt, bröd, flingor och müsli och frukt och kaffe och te och allt möjligt och omöjligt (korv till exempel). Mmmmmmmmmmm.

Vi jobbade vidare på förmiddagen, åt lunch och checkade ut. Klättrade runt lite på fästningen i Varberg, mer om det en annan dag.

/Debbie

Samverkansprojekt

Baksmälla är destruktivt.

Annars är hösten i full gång, jag är involverade i projektet Samverkan för kreativa entreprenörer, Sakre.

Så det blir mycket jobb vid datorn, fick mushov härom veckan men nu känns det bättre.

Tanken är ett projekt för nätverkande OCH kompetensutveckling för egna företagare, spännande att vara med från början. Ansökan för att få pengarna ska vara inne 30 sept, nu håller vi på med budget och få ihop ett suveränt program för projektet. Det kommer bli super! För att hålla ångan uppe:

som alla vet är det inget bra knep, hamnar i sockerchock och får ingenting gjort. Då är det bara att ta sig i kragen, eller manen, och ge sig ut i spåret:Löpning hjälper mot allt, sen är man pigg som en mört och orkar några timmar till. De här såg dock inte så pigga ut, å andra sidan springer de ju inte så mycket heller…Stackarna, gå runt runt i en hage och tugga lite gräs – hur stimulerande är det? Det gräset som växer där sätter väl inte fart på fantasin heller, gissar jag.Avslutar med en kvällbild, inte himlen över Berlin men nog så vacker!Himlen över Leksand.

Aj, aj, aj

Samma ångest varje gång.

På ett sätt tycker jag hösten, tidig höst, är utelivets tid. Alla kommer tillbaka, man vill ses, kvällarna är ljumma och fortfarande ganska ljusa. Som gjorda för party. Och i fredags var jag som gjord för party. Det kändes i hela kroppen redan på morgonen och höll i sig hela dagen.

På kvällen satt vi först och förfestade

och gav oss sedan ut i nattens djungel på jakt efter villebråd. Åtminstone jag, vissa i gänget är inte singlar. Parta kan de visserligen ändå, men jag tycker det blir en annan hunger om det bara är singlar som festar. Nåväl, dans och drinkar hela kvällen. Länge sen det var en sån partykväll. Vet faktiskt inte vad som är roligast – att dansa eller hänga i baren. Som tur är behöver man inte välja!Ursäkta suddiga bilder, jag har en tendens att fyllefota med mobilen, hellre det än fyllesms:a eller ännu värre – fylleringa gamla ex… Hittade i alla fall ett villebråd, en riktig lejonhanne i baren.

Gissa om vi lekte med varandra, men oj oj oj. Dagen efter. Varför kan ingen var klok innan det är försent? Jag funkar ju inte ihop med lejon, jag VET ju det sen tidigare. Har fått så många blödande sår av lejon tidigare, att jag ALDRIG lär mig. Blir tokig, jag är ju ändå 30+ nu, lite vett borde finnas. Men ibland är min randiga skalle som rensopad på minsta lilla intelligenscell och jag går på samma smäll igen.

Skäms rejält. Dagen efter blev så här (såklart!) (när han gått, så klart)

Och så mår man pissigt över det, men det enda man vill ha är ju salt och fett och kolsyra.

Hade tänkt hämtpizza och cola, men orkade inte ta mig utanför dörren. Som tur var fanns chips och ostbågar hemma, jag som aldrig köper sånt. Långt in i skafferiet, tur att man inte kollar där oftare. Var faktiskt helt däckad hela lördagen, ett sånt resursslöseri. Aldrig mer. Lovar.

Men kul var det.

Äntligen

Äntligen är chefen på jobbet! Känns lite konstigt att säga eftersom hon har sina sidor, men det känns liksom bättre när vi båda två jobbar…

Och så har jag märkt ett större intresse för mig och min kompetens, till exempel så har jag fått göra en egen affärsplan!

Det känns bra, som om att hon verkligen satsar på mig men hon har inte sagt något uttryckligen.

Skönt att jobba i city också, kunna gå ut och käka lunch utan att vara borta i två timmar…

Men det är ju helknasigt det här med toaletter, fattar inte hur ni människor har tänkt egentligen, i alla fall inte här i väst…

Det var ju helt klart bättre vid gamla kontoret, jag kunde ju bara springa ut på åkern (eller bort till hästhagen och ingen märkte någonting : -), men nu, i stan funkar ju inte det. Får försöka hålla mig, för det här är förbannat bökigt.

skäll och annan uppdatering

En riktigt dålig bloggare är jag. Uppdaterar inte särskilt ofta, bot och bättring utlovar jag mig själv titt som tätt. Niclas Strandh, som bland annat driver digitalpr.se/, skällde lite på mig på Facebook så jag får väl skärpa mig. Att komma upp i hans nivå verkar ouppnåligt, får väl se till att träffa killen i fråga för att få lite tips…

Livet rullar på, jag har jobbat hela sommaren, den nyanställdes ok. Men: i september får jag åtminstone jobba borta några dagar för :Kontextbyrån har i år förlagt sin höstkick off till Varbergs kurort, det ser jättehärligt ut!

Senaste veckan har jag mest packat inför kontorsflytten, vi var och kikade i fredags: Man kan ju verkligen undra om chefen valt utifrån läget, dvs lunchläget:

Men jag kan ju ta med lunchlåda, vill ju inte tänja ut ränderna!

Jag hade ju ingen semester, försökte fixa lite semesterpengar ändå:

Det började ju bra, men…

Min vanliga otur. Får väl försöka spara lite av lönen, men det är inte lätt. Kanske läge att förhandla om lönen, tycker själv att jag gör att bra jobb och chefen verkar nöjd. Tjuvlyssnade på ett av hennes samtal och hörde att hon ville satsa extra på mig i höst. Vet inte riktigt vad det innebär, jobba mer kan jag ju knappast göra. Kanske någon form av kompetensutveckling? Berättar mer när jag vet vad det blir.

Så har min sommar varit, nästa vecka ska visst chefen jobba igen, hon förlängde sin semester med kort varsel – en av fördelarna med att vara sin egen chef. Nåväl, det ska bäras bord och kartonger och det ska möbleras. Kul med lite omväxlande arbetsuppgifter!

Prinsar

Midsommar. En av de bästa svenska traditionerna. Jag gillar den, särskilt i år när solen sken, jag sken och mina vänner sken. Fram på morgonkvisten blev prinsjakten desperat så vi provade det här med sju sorters blommor:

Inte drömde jag någon trevlig dröm om någon trevlig prins heller! Kan ju ha berott på den där överblommade maskrosen, men jag trodde inte att det var så himla viktigt vilket skick själva blommorna är i? Det kan väl inte spela så stor roll?

Får prova en annan taktik för att få tag på min prins. Skulle kanske ta och hänga med chefen till det där gymmet hon börjat hänga på, Life ”N Joy, för att göra som Vickan. Kan hon kan jag, typ.En egen PT vore ju inte fel, men en alldeles egen prins vore ännu bättre, är lite less på att vara singel så här i sommartider när man ser alla hångliga hålla handen, för att inte tala om alla barnvagnar som poppat upp under våren. När är det min tur?

Dala Kucha, Pecha Kucha, Vuvuzela -nysvenska ord?

Ojojoj, vad länge sedan. Fattar inte vart tiden tar vägen? Och orken? Och inspirationen? Men det är klart: när man jobbar med kommunikation hela dagarna är man väl inte så himla sugen att kommunicera vidare i bloggen på kvällarna. Eller?

Nåväl, har varit på mitt livs första Dala Kucha, en lokal variant av Pecha Kucha, på Gyllene Hornet i Tällberg. Flera företag presenterade sig, min chef var också med men inte för :Kontextbyråns räkning utan som en person som fascineras av och älskar språk. Alla som var med var superduktiga, några av dem har :Kontextbyrån jobbat med så det var ju extra kul, till exempel Nypon och Foodism som vi agerat bollplank åt på deras texter. Och så fanns blivande samarbetspartners i lokalen, bra mingel! Det här var förra veckan och den veckan fick jag också chansen att för första gången träffa Anna-Klara Chatter: Hon bjöd på Ballerina Kladdkaka, jag tror jag föråt mig lite:

Men det var ett efterlängtat möte, tänker nog hänga lite med henne i framtiden och hennes Livsfokus.

Fick mycket energi av henne och då menar jag inte i Ballerinaform…Tog en extra runda på hemväg så försvann de! Hoppas jag…

Och så har ju fotbollsVM dragit igång. Hejar självklart på Sydafrika, tycker vi gjorde det bra mot Mexiko!

Fotot är från en annan match, när Sydafrika spelar vågar jag inte dricka något starkare än sportdryck förrän efter matchen… Antingen för att fira eller för att dränka. Hur det än går så är det både kul och jobbigt att VM går i Sydafrika, får sån OTORLIG hemlängtan men det är kul att se bilder från mitt kära hemland. Har aldrig fattat hur mycket vuvuzelorna stör när man ser en match på tv, såg ett reportage där någon påstod att vuvuzelorna ingår i vår kultur men det tycker jag är att överdriva. OK för att ljud av olika slag ingår i kulturen runt en fotbollsmatch, men en plasttuta från 90-talet? Nej. Hur som helst: chefen har blivit sugen på en sydafrikaresa, hoppas hon får till att :Kontextbyrån ska dit ; )